Balansprincipen

En av de saker jag funderar mest över är hur människor fungerar med varann, hur vissa människor kan vara vän med alla, varför vissa människor sällan blir ignorerade osv. och bland alla dessa tankar växte en liten balansteori fram. Teorin går förenklat ut på att det finns en viss mängd "makt" mellan två personer men den kan fördelas väldigt olika. "Makt" i detta fall kan nog översättas med hur man känner att man står i jämförelse med den andre parten, om man anser sig som mer eller mindre populär, kunnig, självsäker, intresserad osv. egentligen helt enkelt om man anser sig bättre eller sämre i situationen.

Låt oss börja med lite exempel genom att studera bilden till höger. Tänk dig att stapeln symboliserar hur högt endera parten värderar sig själv. Vi ska efter denna lilla introduktion börja fundera över det som faktiskt har någon nytta, nämligen obalans, men till att börja med ska vi bara fokusera på vad som symboliserar en person som har mycket, lite eller lagom med makt.

En liten ursäkt på förhand
Den här texten är larvigt moraliserande och snusförnuftig men jag pallar inte att skriva om den just nu och kärntanken är trots allt väldigt bra! Läs den med en nypa salt och lyssna på teorin, inte alla detaljer och glöm inte:

Influera betyder inte manipulera eller styra! Det betyder vägleda och vägledning kräver stort ansvar!
Makt är för mig hur mycket plats man kräver och hur mycket plats man tycker man förtjänar, det har inget att göra med bättre eller sämre människor.

Observera att allt är överdrivet för att tydliggöra, få människor är som beskrivna nedan, varken bra eller dåligt, men se tendenserna, inte de exakta "människotyperna".

Slutligen är detta mitt sätt att tänka oavsett hur utstuderat det än må verka! Allt måste ske med ärligt avsikt och medvetenhet är inte samma sak som att vara en stereotyp. va där, agera, utvärdera, lär dig och börja om inte läs på, tärna, göra... Fast varför ber jag om ursäkt för det? Det är ju hela skälet till denna sidas existens! Take it or leave it!

Lite makt

Vi vill bli sedda med personen

I grupp blir vi gärna bortglömda och tysta

Vi skulle kunna titulera oss ointressanta

Vi ger väldigt mycket fokus

Söker bekräftelse

Vi följer även om vi inte riktigt stödjer valet av väg

Våra åsikter värderas orättvist lågt

Givetvis är beskrivningen lite överdriven för att bli tydlig men du känner nog igen detta, åtminstone lite grovt, från någon egen situation. Observera att vi gärna säger fel saker när vi sätter oss i denna rollen då vi vill imponera och verka roliga så kanske kämpar vi lite för mycket. Däremot håller vi inne på våra riktiga åsikter med rädsla för att dessa inte ska gillas eller att de andra i gruppen ska ha en annan så vi på det sättet riskerar att "glider ur" situationen och inte får vara med. Observera att vi gärna blir "klängiga" och det är inte ett speciellt beundransvärt beteende då vi kväver personen vi umgås med.

Egentligen finns det nog två olika kategorier här också: Dom som försvinner och bara blir bara tysta, följer, accepterar och ifrågasätter sällan saker (gör de det så ger dom sig ändå ofta). Ofta förknippar man nog dessa med dåligt självförtroende eller blyga (vilket kanske är sant). Den andra kategorin är svårare, det är de där som bara trånar efter uppmärksamhet, som söker bekräftelse och kan gå en på nerverna. Här är människor som måste kommentera allt dom gör, visa allt dom gjort och som mer än gärna är en vän slingrandes runt dina ben vart du än går... Här är mobboffren! Utstötta! Folk som ingen gett nog med uppmärksamhet!

Mycket makt

Vi vill inte bli sedd med personen och blir gärna elakt kyliga

I grupp blir vi gärna satta i centrum

Vi skulle kunna titulera oss populära

Vi ger väldigt lite fokus och försöker verka ointresserade

Vi undviker att ge bekräftelse

Vi leder eller lämnar

Våra åsikter värderas överdrivet högt

Återigen är beskrivningen lite överdriven men du kan kanske känna igen det från t.ex. när dina föräldrar försökt para ihop dig med den där utstötta killen eller tjejen som du absolut inte ville umgås med eftersom det fick dig att se "dålig" ut eller när den där enerverande kollegan som alla snackar skit om började försöka vara din vän. Det finns givetvis massor av mycket mindre tydliga exempel.

Lagom makt

Balans mellan det mesta

Intresserad

Stärker självkänslan

Kräver viss självkänsla!

Mindre bekräftelsebehovet

Mer beundrad än när du har "mycket makt"

Nu är det lite utopiskt beskrivet och jag ska förklara varför om en liten stund men tills vidare kan du bara se detta som den "intresserade människan" som ger fokus och får fokus (observera det sista). Kommer skriva en hel text om uppmärksamhet så ska inte prata så mycket om det men här talar vi om en balans vilket ger "mer än 100% uppmärksamhet", som sagt, läs den texten när den kommer så länge får ni se det som att dessa bara är lätta att tycka om och dom ni beundrar för att de känns väldigt "solida" (på samma sätt känns du "solid" / äkta om du har denna roll).

Välkommen till verkligheten
"Ofta att jag är nån av dom där tre!", nej givetvis inte och här kommer det som va intressant.

För det första finns det oändligt många varianter av maktfördelningar och givetvis stämmer bara lagom, mycket och lite "makt" just i extremförhålladena men om man kommer ihåg dem även däremellan blir det lättare att "läsa situationen" och kanske komma på sig själv med att bara försöka imponera även om maktförhållandet är klart jämnare och mindre differentierat (särskiljt). testa själv att fundera över detta när du umgås t.ex. med din arbetsgrupp på jobbet eller klass i skolan. Testa att analysera andra (vilket oftast är lättare först) och sen dig själv och vips kanske du hittar något spännande som du inte tänkt på förut.

Sen till det som faktiskt är intressant i hela balansteorin (och som vi senare kommer använda till något bra): obalans! Oavsett hur mycket vi vill så finns det alltid samma mängd "makt" att tillgå och när obalans uppstår måste endera parten ändra sig eller upplösa situationen.... Generaliserande kan man nog säga att ju närmare "lagom" man hamnar ju bättre mår man även om man fått ge upp viss makt.

Extrema maktförhållanden
Vad händer när folk tar markant mer eller mindre makt än vad som finns? Först måste vi fundera över ett exempel på det, kanske en situation där två olika typer av "kompetens" krockar, t.ex. extremvariant som när en allmänt populär person hamnar på en plats där andra är experter. Här kan expertens kompetens (vilket denne värderar högt och anser sig "bättre" för) krocka med den populäres rykte (vilket denne också värderar högt och anser sig "bättre" för). Motpolen är två personer som har väldigt dåligt självförtroende på området och som båda känner sig sämre än den andre.

Så vad händer? Ja det första mest uppenbara problemet: uppmärksamhet. Uppmärksamhet är hur mycket "tid" man får i centrum och det utmärkande för personer som anser sig ha mycket "makt" är att de förväntar sig mycket uppmärksamhet men är inte villig att ge speciellt mycket. Det som nu händer är att två personer börjar försöka imponera på, skrämma och trycka ner varann vilket i bästa fall leder till att båda hamnar på ungefär samma nivå (även om mycket tid redan gått till att kämpa om fokus så det blir väl snarare en 40-40 än en 50-50 situation om du förstår), det andra fallet är att båda lämnar, suckandes över den andre personens meningslösa och oresonliga inställning vilket leder till: ingenting...

Över till motpolen igen då. Makt är inte bara något enkelt, skönt och roligt, makt kräver ett visst initiativtagande. Om ingen tar initiativ händer ingenting och ingenting innebär att all en massa tid kommer att stå utan någon i fokus och vips tråkar man ut varann. Oddsen att båda fortsätter vara kvar på "platsen" är nog stor men själva "situationen" kommer vara upplöst eftersom ingen fyller den med något. Men det finns också en stor chans att det leder till en riktigt bra 50-50 situation där båda känner sig bra för att någon uppmärksammar dem vilket gör att båda växer, känner sig bättre, utvecklas, "överpresterar".

De där beundransvärda människorna
Har du funderat över de där människorna som alla tycker om, som charmerar, som oavsett hur dom ser ut ändå har något attraktivt över sig? De där människorna som har något genuint över sig och beter sig lika mot alla... lika mot alla! Konsten är att ta viss mängd makt och sen alltid ge resten till den andre personen. En del är lite mer dominanta och tar mer än exakt hälften medan andra trivs bättre med att leda men gemensamt för dem att de alltid (i princip) skapar just denna mängd makt.

Hur reagerar då andra människor? Ja, folk som kräver för mycket makt, den typen av folk som dessutom är bra på det och vana att alltid vara i centrum och beundrade tror jag först blir lite överrumplade, troligen är det lätt att man för en stund övergår till underläge, man måste som visa varför man en gång fått all den där beundran men i längden är det skönt. Jag tror ingen orkar ha rollen överst hela tiden för det sätter press, man måste vara bäst, starkast, vackrast, smartas osv. hela tiden och så fort man inte är det måste man knäcka sin "motståndare" för att upprätthålla illusionen, att bli tagen ner på jorden kan vara en befrielse, att de att man inte måste vara bäst för att vara älskad.

Återigen har vi motpolen, hur reagerar någon som alltid sätter sig i underläge? För det första är det här folk blir kallade "för snälla" vilket kan leda till att människor de fortfarande inte vill ha efter sig plötsligt fascineras av dem och följer dem, kanske är det rätt att hjälpa dem, kanske kan man inte lägga det ansvaret på någon, många kanske men det hör hemma i en annan text men visst är det en "risk" på samma sätt som det är en risk att någon stark person som kräver mycket makt blir för stark så man ändå "knäcks" men det är just för detta som det krävs mycket självkänsla för att lyckas.. Iaf. så upplever de som i vanliga fall sätter sig i underläge att de får plats, någon bryr sig, de får ett egenvärde! Ni ska veta hur viktigt det är!

Kom till nått meningsfullt med alla dina idéer människa!
Hur kan man då nyttja allt detta tänkande? Vad fyller det för mening? Självinsikt! Kan man lära sig att observera och se ens olika beteenden så tror jag det är enklare att göra de där extrema missarna och i längden lära sig hantera det, lära sig när man ska tagga ner, dra sig ur eller kanske utmana, lära sig att leva efter ens egen åsikt och ge den ett värde även för andra samtidigt som man värdesätter andras och får dem att må bra. Innan vi börjar fundera över det kommer det mest grundläggande av allt: Va inte rädd att lämna!

Givetvis ska man lyssna på andra och ge andra utrymme men går det emot ens egna värderingar så måste man våga dra sig ur även om man riskerar att tappa popularitet, vissa bekanta (läs inte vänner!) eller annat. Exempelvis om du verkligen vill gå på ett visst evenemang men det krockar med något allmändagligt med den/dom du "vill vara med". Samma sak gäller om något strider mot dina värderingar (man ska dock se över sina värderingar ibland) t.ex. bekanta som snattar, tar droger, går i kyrkan och sedan pressar dig att hänga på så måste du kämpa med din karaktär och kunna säga nej. Du kommer säkert förlora vissa bekanta som är populära men i längden vinner du vänner!

Att ta ner någon
Men bättre än att fly eller undvika är att lära sig ta människor till rätt nivå så båda mår bra och i vissa fall även influera denna person till något annat. Observera influera, inte tvinga! Vill man någonsin få någon att sluta dricka, stjäla, äta skräpmat eller vad det kan vara så kan man bara genuint influera personen till det så personen själv gör valet, tvingar man någon kommer de troligen återgå så snart du inte finns där och pekar. I alla fall, back on topic, att "ta ner någon" handlar inte så mycket om att ta makt utan att inte ge makt! Allt utöver 50-50 handlar om att ta den andre personens makt genom dominans och överlägsenhet. Om man är sig själv, står för sig själv och inte beundrar personen varken mer eller mindre än denne faktiskt förtjänar så finns det ingen makt att ta och det här har du kontroll över!

En person som lämnar utan att göra det bara för denne är arg, överlägsen eller besviken, en person som står för sina åsikter och vet hur högt de ska värderas (ibland vet folk mer än dig, ibland måste man ställa upp på andras förslag och ibland måste man lyssna för att folk har ofta klokare saker att säga än en själv) en sån person får respekt.

Så mindre abstrakt och mer praktiskt då:
1) Vill nån bara ignorera dig (svårt att komma förbi) lämna situationen, dom vill inte ha dig där
2) "Lämna tillbaka" lite makt till någon genom att sätta denna i centrum istället (viktigt!)
3) Ge personen uppmärksamhet också! Annars blir du den som dominerar och tar makt"
4) Lyssnar dom inte medvetet så gör andra medvetna om det också
5) Värdera åsikterna lagom högt!

Exempel:
1) Tänk "ingen lyssnar på mig trots alla försök då skiter jag i det här, inget mer behöver sägas"
2) "Men idag tycker jag Jonas får bestämma var vi ska äta, det får han aldrig annars"
3) Komplemanger, ärliga nyanserade och uppriktiga komplemanger! Till alla!
4) "Är det nån annan som har åsikter då? Andreas vill ju ändå inte bry sig"
5) "Det är en bra idé men jag tycker fortfarande Jonas är bättre"

Det här är det svåra för nu försöker någon trycka ner oss / göra oss svaga. Det är lätt att bli skrämd, att få någon att sätta alla andra mot en, framförallt om man gör det i något slags predikande syfte. Det är lätt att ge upp sina värderingar bara för att göra någon till lags, att vara dennes underkuvade men auktoritet är viktigt! Vänner finns överallt! Haka inte upp dig på populära men dominanta personer, leta efter folk du trivs med och kan vara dig själv med oavsett tid och plats (OBS! de kan fortfarande vara "populära" givetvis).

Andra problemet är risken att "byta sida". Börjar man hamna i centrum, ta ner den dominerande personen på samma nivå så är det ofta lätt att personen ger upp lite makt och du hamnar i en dominerande roll. utnyttja inte detta! "Hämnas inte" eller lär personen en läxa utan behandla honom lika ärligt som du försöker behandla alla andra. Det är lättare att ta upp en med undergiven personen än tvärt om men frestas inte att falla i samma kategori! Fortsätt vara i mitten ingen förtjänar ett straff tillbaka!

Att ta upp någon
Minns du de två kategorierna? De tysta "doldisarna" är enklare! Ge uppmärksamhet! Visa att någon bryr sig om deras åsikt också! Uppmuntra dom att komma med förslag, stöd deras förslag, lyssna på deras åsikt! Många människor behöver inte mer än det. Återigen rekommenderar jag texten om uppmärksamhet som kommer snart förhoppningsvis (eller redan har kommit).

Om personen hamnar i "kategori två", de bekräftelsesökande personerna är det svårt, risken är att en utsträckt hand leder till att du har någon boendes "i dig". Jag har haft såna vänner, eller då var dom nog mest bekanta, som med tiden förändrats. Inte tack vare mig, eller visst har man gjort sin bit men det har ju alla runt omkring. Ibland undrar jag om lögner gärna kommer upp oftare om man hamnar i denna sits för att man hela tiden måste imponera.
Så vad gör man? Lite praktik igen då:
1) Lyssna, var intresserad, sprid det! Lär personen att denne inte måste kräva den!
2) Viktigt! Va uppriktig! Börjar personen bli enerverande kommentera det okritiskt!
3) Ge uppmärksamhet! Lätt att bli självcentrerad om man alltid måste kämpa för uppmärksamhet.

Exempel:
1) "Coolt, berätta mer", "Jonas har en sjysst idé annars..."
2) "Det är lugnt, är faktiskt inte så intresserad av... diggar dig ändå"
3) "Nej nu får fan Anton bestämma också annars är det ju du och jag Jonas som bestämmer allt"

Utöver det: Tvinga inte personen till något denne inte vill! Tvinga inte personen ut på fester, fotboll eller vad det kan va om han eller hon inte vill bara för att du tror att det skulle va bra för denne! Glöm inte det vi sa förut: influera inte tvinga!

Sammanfattning
Dags för slutsatser:
Var medveten om hur du och andra runt om dig beter sig när dom har för mycket eller för lite "makt".
Börjar du bli klängig? Söka bekräftelse? Säga totalt ovidkommande saker? Göra saker mot din egen "vilja"? Har folk slutat bry sig om vad du säger? Dags att se upp, någon försöker dominera dig och du låter det hända...
Börjar du bli kaxig? Vill du bara därifrån? Skiter du blankt i vad personen tycker och säger? Uppmärksammar du inte ens något personen är stolt över? Dags att se upp, du dominerar någon och tar dennes plats!

Ge uppmärksamhet och flytta makt!

Lyssna på din omgivning och försök alltid att behandla alla lika oavsett vad du tycker om dem!